|
|
 |
|
 |
| |
Saturday, 17 November 2007 12:33
Internet
(Härmar Sara med titelval - haha!)
Det var sagt att internet skulle vara nere i helgen, men det verkar som om det är nere i korta och längre perioder i stället. Vet inte varför jag skriver ett inlägg om det. Mest en förklaring till hur jag fortfarande kan skriva ett inlägg trots att jag sagt att internet ska vara nere!
Hur som helst, till det jag vill komma till. Jag tog bort gårdagens inlägg med tanke på att jag var så utomordentligt sur och frustrerad av diverse anledningar. Det är jag med jämna mellanrum i dessa dagar, verkar det som, tyvärr. Förklaringen är väl att jag är så enormt pressad just nu och lätt stött, på grund av alla projekt och kurser.
Om ni som hann läsa inlägget tycker att jag inte hade någon anledning att ta bort det, eller om ni som inte hann läsa det vill läsa det, har jag sparat det som en draft på blogger och kan lägga upp det igen. Vill inte dölja mina känslor, men det käns som om mina inlägg börjar bli väldigt monotona - alla följer temat: "##6@¤%&¤&¤" om ni förstår vad jag menar.
Vill försöka göra allt för att behålla en bättre stämning här, trots allt - så att jag kan länka bloggen från min hemsida så att de som är intresserade av vad jag gör kan läsa det med intresse att lära känna mig. Men jag framstår verkligen som en surkärring online med tanke på att jag brukar göra utlopp för min frustration här mer än irl. Känns bättre att möta världen med ett leende där det syns, eller hur? Konstigt, va?
Min granne spelar hög musik, Kaj Kindvall pratar på radion (han har sagt mitt namn en gång i radion när jag vann min coola P3-Tracks väska!! Ops, märkte nu att det tydligen inte var Kaj utan Mikael Cederberg som pratade just idag... ) och om ett tag ska jag hämta Jonatan. Måste städa först, dock.
(Går)dagens höjdpunkt: Våffel-Dhum Phredagen, när Tobbe började "se dubbelt". Jag har så sjukt dålig humor när jag är trött och sockerhög. Det hela gick ut på att jag under större delen av kvällen satt och påpekade att "Tobbe, du behöver inte räkna ljuslyktorna på bordet, för de är alltid tre stycken, hur många gånger du än räknar dem". Bör påpekas att Tobias, som alla andra, var sjukt trött - så det såg ut som om han fokuserade på ljuslyktorna, nästan som om han räknade dem, när han stirrade ut i luften. När Tobbe sen gick och hämtade en sista våffla, trots att han var proppmätt, sprang jag iväg och hämtade ytterligare en ljuslykta och ställde på bordet bredvid de andra tre. Robert säger efter ett tag: "Ska du verkligen ha en till våffla? Du kanske inte pallar det, vem vet, du kanske börjar se dubbelt?" Tobbe märker lyktorna och mitt dåliga skämt är ett faktum. Hemskt kul! Tyckte jag i alla fall...!
1 comments
|
|
 |
|
 |
|
Online
Portfolio 
Karin Rindevall 
